Jag förstår inte hur folk orkar blogga.
Postat i Dagboksvarning, Stilla betraktelser | Taggad blog, renässans | Inga kommentarer »
Jag förstår inte hur folk orkar blogga.
Postat i Dagboksvarning, Stilla betraktelser | Taggad blog, renässans | Inga kommentarer »
Jag förstår inte hur the power couple Filip och Fredrik Reinfeldt hinner med att både styra Sverige och göra alla dessa humoristiska tv-program?
Postat i Stilla betraktelser, TV | Taggad renässansmänniskor, filip, fredrik, reinfeldt, power | Inga kommentarer »
Om Jesus hade fötts idag hade JAG dödat honom.
Postat i Jul | Taggad kärleksbudskapet | Inga kommentarer »
Obama blev president eftersom kön är viktigare än ras. Det är otänkbart med en kvinnlig president. Så stark är sexismen. Vi måste lägga rasfrågan åt sidan nu och koncentrera oss på att motarbeta sexism. Vi visste att det skulle gå såhär. Världen är inte redo.
Postat i Stilla betraktelser | Taggad Clinton, lagom, Obama | Inga kommentarer »
Clinton blev president eftersom ras är viktigare än kön. Det är otänkbart med en svart president. Så stark är rasismen. Vi måste lägga könsfrågan åt sidan nu och koncentrera oss på att motarbeta rasism. Vi visste att det skulle gå såhär. Världen är inte redo.
Postat i Stilla betraktelser | Taggad Clinton, lagom, Obama | Inga kommentarer »
Smärta skall du åter känna.
Postat i Sanningen om diverse, Stilla betraktelser | Inga kommentarer »
Bluärk. Jag har inte orkat släpa mig till datorn på hur länge som helst. När jag startade Monsterspyan var min intention att skrika ohämmat och att inte vara bunden till “mänskospråket”, som jag tycker är så fruktansvärt bristfälligt. Men farten jag får av att ta mig över en tröskel räcker bara i en liten nerförsbacke… Nyhetens behag och allt det där.
Det är inte det att jag inte haft något att klaga på. Det är snarare så att jag inte vet hur det ska uttryckas. Även om en text har fritt spelrum så använder den sig av bokstäver. Och mina klagomål kommer ut i brummande läten, slamrigt porslin och en del klassisk rinnande mascara.
(Jag tänker mig att en bloggare/debattör/skribent ska lära sig att känna skillnad på fel i samhället och fel i den egna personen. Denna urskiljningsförmåga kanske jag saknar.)
MEN, vad är grejen med burlesque? Det är inte mycket mer än slapp och ytlig queerteori. Å, vi utmanar det politiskt korrekta. Å, vi tar tillbaka kroppen. Å, vi tar tillbaka rätten att vara sexig. Å, vår gudmoder och förebild är gift med en arenarock-snubbe som provocerar påven men inte så många fler.
Okej, det är fult att dissa folk för vilka dom är ihop med. Jag vet att det är svårt. Men heterosexuella män blir inte bättre på att knulla för att dom tar på en sarong. Dom är dåliga punkt slut. Jag vet inte vart jag skulle komma med detta resonemang.
MEN, jag tröttnade på slapp queerteori för länge sedan. Det är fortfarande inte sexigt med snubbar som kladdar för att dom påstår sig ha lämnat sexismen bakom sig. Det är heller inte sexigt med straight kultur som lånar fjädrar och glitter från den queera världen för att känna sig moderna och avant garde när dom fortsätter odla sin snuskiga köttmarknad.
Straight är det nya snusk.
Vid närmare eftertanke måste jag alltså erkänna att inte bara påven blir provocerad. Det är tydligen så att jag har mer gemensamt med honom än jag trodde. Fan vad pryd jag är.
Postat i Stilla betraktelser | Taggad dita von teese, marylin manson, mascara, porslin, heterosexuella | 2 kommentarer »
En annan grej är det här med att vilja ha sitt säte för sig själv. Att på buss, tåg och flygplan förutsätta en linje som går rakt upp i luften från kanten mellan min och grannens sits. Luften är icke fri.
Är det barnsligt att bry sig om denna linje? Nej, nej, nej. Det är en viss kategori av människor som inte bryr sig om linjen, som inte förstår att den existerar, och denna grupp är d-r-y-g. De uppfyller alla punkter på en lista jag råkar ha liggandes:
* De sätter sig med en duns som visar att det inte finns en tanke på andra människor.
* De sätter sig bredbent utan att bry sig om att vi som sitter bredvid måste slå ihop och vinkla bort våra knän.
* De låter sina armar hänga från sidorna, in över över våra bröst och knän, utan att märka att vi måste krypa ihop och dra fram våra axlar.
Sammanfattningsvis gör de sina kroppar så stora som möjligt så att vi måste göra våra så små som möjligt om vi inte aktivt kämpar mot det. Det handlar inte om storleken på kropparna, det handlar om en attityd som är arrogant och som inkräktar på välvilliga personers rätt att slappna av i rummet. Lite hyfs, tack.
Dom är dryga, dom är många och dom får löneförhöjning. [så!]

I hate you.
Postat i Spyor, Stilla betraktelser | Taggad gubbslem, bredbent, kollektivtrafik, luften är fri | 1 kommentar »
Fallos. You can’t live with it & vice versa. Fallos symboliska existens och funktion i vår kultur är väldigt intressant. Det är nästan så jag vill bli akademiker - fast det är nog inte rätt väg när allt kommer kring. Falloskunskap är dock ett väldigt känsligt ämne. Det går i princip inte att uttala någonting angående fallos utan att bli betraktad som galen på ett eller annat sätt.
Vi har de lätt identifierade dyrkarna respektive hatarna i var sin flygel. Och the truth lies somewhere in the middle, som Kate Bush sjöng en gång. I virveln av alla möjliga uttalanden om fallos vill jag iallafall konstatera att den påverkar oss, den är ett kulturellt issue.
Samtidigt tror jag inte det är meningen att vi ska prata om den. Som ofta är fallet med de mest betydelsefulla och förödande fenomen, skall fallos förbli osynlig, outtalad och omöjlig att ifrågasätta. För så snart någon säger fallos högt blir det bara pinsamheter och skam och galenskap.
Officiellt är fallos ingenting. Inofficiellt är fallos allt. Jag går i cirklar kring detta vattentorn och vågar inte komma till kärnan. Det finns något där. Det kan vara en njursten. Fortsättning följer.
Postat i Stilla betraktelser | Taggad fallos, freud, kärnan | 1 kommentar »